Maten tillagades vid en öppen plats mitt i huset. Husen hade rökhål i taket, men de flesta hus var ständigt fyllda med rök. En stor del av maten kokades i stora kittlar som hängde i en kedja från taket eller vilade i trebenta stöd av järn. Av arkeologiska fynd i avskrädeshögar kan man dra slutsatsen att vikingarna jagade allt vilt som var matnyttigt nog för att vara värt besväret. Man har funnit skelettdelar av björn, vildsvin säl och mindre arter av val. Vi vet också att kust- och öbefolkningen samlade in måsägg och åt måsar. Man höll också tamboskap – får getter och nötkreatur – för köttets skull. På sina håll tycks man ha fött upp hästar som köttdjur.
Fisk och kött torkades ofta för att hålla sig över de långa vintrarna. Visst kött saltades eller röktes. Utmed kusterna var fisk huvudfödan. Vi vet också, att man använde kryddor – till exempel kummin, pepparrot och vitlök. Rester av dessa smakförstärkare har hittats bland annat i det norska Osebergs-skepppet – ett av de mest välbevarade fynden av ett vikingaskepp. I de välbärgade gårdarna var öl eller mjöd måltidsdryckerna. Man vet också att vissa bosättningar på något sätt hade lyckats importera eller röva till sig vin, antagligen från bosättningar i dagens Tyskland.
Att måltiderna betydde mycket framgår bland annat av ett antal detaljrika bilder från Bayeux-tapeten. Denna beskriver hur vikingaättlingarna från Normandie förbereder och genomför en invasion av England – ett företag som resulterade i segern vid Hastings 1066 och att den normandiske härföraren Wilhelm kunde krönas till kung av England. Den berömda tapeten visar festliga måltider och olika moment i dåtida normandisk matlagning.
